makten andras påverkan har
Jag brukar försöka att bilda mig en egen uppfattning om saker istället för att lyssna på vad andra säger om personer/saker etc etc. Men jag insåg idag att det är svårt, bra mycket svårare än man tror. Även om jag väljer att bilda min egen uppfattning och inte döma en person baserad på det jag får höra, så finns ju ändå det jag fått höra kvar någonstans i bakhuvudet.
Som idag, träffade en elev, som jag tyckte påminde mycket om hur jag var i samma ålder, en smart men lite vild elev som gick sin egen väg. Jag tyckte att eleven verkade smart, gullig och förvisso något uppkäftig. men man får vara uppkäftig när man går i högstadiet och jag upplevde att det ändå var lite "uppkäftig med glimten i ögat"
Sen får jag höra saker om eleven som inte stämmer alls med den uppfattning jag fick. Nu kan jag ju inte längre vara neutral i min uppfattning, även om jag försöker så ligger det ju i bakhuvudet att personen har gjort det, det och det. Och detta gäller förvisso flera elever som jag hört mindre bra saker om, jag bildar ju en uppfattning på det jag fått höra och kan därför inte bilda en helt egen uppfattning.
Just det här gör ju att stämpeln man får aldrig går bort, även om man får en ny lärare, en ny skola så hänger stämpeln man fick i den förra med till den nya skolan i form av bedömningar och liknande om eleven.
Absolut, till viss del kan det vara bra, om jag vet att en elev har dyslexi, damp etc etc så gör ju det att jag har en annan förståelse för eleven, jag kan ha mer tålamod om jag förstår varför. Men jag förstår ju inte varför någon är elak, uppkäftig, skolkar etc etc genom att jag får höra av någon annan att personen gör det.
Det här skrämmer mig fruktansvärt mycket, jag vill inte döma eleverna på förhand, men till viss del så gör jag det ändå eftersom jag får en bild av eleven förmedlad av andra.
Som idag, träffade en elev, som jag tyckte påminde mycket om hur jag var i samma ålder, en smart men lite vild elev som gick sin egen väg. Jag tyckte att eleven verkade smart, gullig och förvisso något uppkäftig. men man får vara uppkäftig när man går i högstadiet och jag upplevde att det ändå var lite "uppkäftig med glimten i ögat"
Sen får jag höra saker om eleven som inte stämmer alls med den uppfattning jag fick. Nu kan jag ju inte längre vara neutral i min uppfattning, även om jag försöker så ligger det ju i bakhuvudet att personen har gjort det, det och det. Och detta gäller förvisso flera elever som jag hört mindre bra saker om, jag bildar ju en uppfattning på det jag fått höra och kan därför inte bilda en helt egen uppfattning.
Just det här gör ju att stämpeln man får aldrig går bort, även om man får en ny lärare, en ny skola så hänger stämpeln man fick i den förra med till den nya skolan i form av bedömningar och liknande om eleven.
Absolut, till viss del kan det vara bra, om jag vet att en elev har dyslexi, damp etc etc så gör ju det att jag har en annan förståelse för eleven, jag kan ha mer tålamod om jag förstår varför. Men jag förstår ju inte varför någon är elak, uppkäftig, skolkar etc etc genom att jag får höra av någon annan att personen gör det.
Det här skrämmer mig fruktansvärt mycket, jag vill inte döma eleverna på förhand, men till viss del så gör jag det ändå eftersom jag får en bild av eleven förmedlad av andra.
Kommentarer
Trackback
